Blogginlägget skrevs och publicerades av Tomas Rolfhzon Ekman.
Apropå obemärkta dagar så märker jag att dom går allt snabbare förbi mig nu efter 61? Måhända en krass känsla eller måhända ett surt och bittert konstaterande? Vad det nu än är så hinner man knappast med allt det som man hade tänkt att göra? I början av karriären hade man nästan hela alfabetet som lösa planer. Typ plan A plan B och så vidare i all dess oändlighet? I mitt fall så är det…
Länk till hela inlägget hos Tomas Rolfhzon Ekman: Med facit i hand gör man en väg till framgång?
