Blogginlägget skrevs och publicerades av Svensson.
Sedan 1980-talet har det flera gånger efterlysts mer av existentiella frågor i arbetarlitteraturen. Själv har jag dock aldrig tyckt att det rått någon brist. Att arbetarförfattarna skulle blunda för det existentiella är helt enkelt en fördom. Emellertid kan man fråga sig om arbetarlitteraturens skildringar av just de existentiella frågorna skiljer sig från dem man finner i annan litteratur. Är det exempelvis meningsfullt att anlägga klassperspektiv på döden? Jag vill hävda att den frågan måste besvaras…
Länk till hela inlägget hos Svensson: Ann-Charlotte Alverfors – Vitnäbb
